I ett flertal frågor till utrikesministern har jag belyst omvärldens bild av Sverige med anledning av Sveriges misslyckande i hanteringen av covid-19, som nu resulterat i över 11 000 dödsfall.

Jag har ställt frågan om vilka åtgärder utrikesministern kommer att vidta för att återupprätta vårt lands anseende i vår omvärld. Det har förekommit många fördjupande reportage om Sverige och Sveriges strategi och vägval i internationella medier. Inte sällan har de varit mycket negativa för bilden av Sverige. Sverige har bland annat i ett reportage i The New York Times kallats för en ”pariastat”, och i Der Spiegel riktades skarpa anklagelser mot hur människor förvägrats vård som skulle ha räddat deras liv. Publiceringen orsakade ett politiskt jordskred i Tyskland. Den tidigare generaldirektörens för MSB semesterresor utomlands mitt under pandemin har också skapat negativa rubriker i utlandet, och många utomlands beskriver Sverige som en ren fars.

Regeringen har varmt välkomnat att Joe Biden utsetts till ny president i USA. Biden har nyligen utsett Andy Slavitt till rådgivare för att tackla coronapandemin. Slavitt riktar skarp kritik mot Sveriges hantering av covid-19 och drar paralleller mellan Sveriges hantering och Nazityskland. Slavitt är ingen obetydlig person. Han har över 600 000 följare på Twitter och skaran växer snabbt sedan han blev utsedd till rådgivare.

När USA:s presidents rådgivare drar paralleller mellan den socialdemokratiska regeringens Sverige 2020 och Nazityskland 1930 skadar det givetvis bilden av Sverige. Jag har dock inte noterat att företrädare för regeringen har bemött Slavitts utspel eller kritiserat Biden för hans utnämning.

Av denna anledning har jag frågat utrikesminister Ann Linde om hon, bl.a. mot bakgrund av den bild av Sverige som kommer till uttryck genom Bidens rådgivares beskrivning, kommer att vidta några åtgärder för att förändra Sveriges anseende utomlands.

BJÖRN SÖDER

Jag har i ett flertal frågor till regeringens statsråd tagit upp den ökande kristofobin i Sverige som resulterat i våldsamma attacker mot kristna, attacker på kristna egendomar och spridandet av negativa attityder gentemot kristna.

De tidigare svaren på frågorna är att man ”följer utvecklingen noga” och att polisen i regleringsbrevet för 2020 fick ett nytt uppdrag på området. Det står dock klart att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Attackerna fortsätter.

Bara för någon dag sedan brann det i Spånga kyrka. Fönster hade krossats, vilket gjorde att larmet gick igång. När polis anlände till platsen stod porten i brand. Patrullen lyckades dock släcka elden med en pulversläckare innan räddningstjänsten anlände. Kyrkoherde Jerker Alsterlund uppger att brandfarlig vätska kastats mot kyrkporten och ett av fönstren. Spånga kyrka har vid upprepade tillfällen utsatts för attacker. Så sent som i förra veckan kastades tre brandbomber mot kyrkan. I december 2018 utsattes en av kyrkans församlingslokaler för ett bombattentat. Ingen har gripits för något av dåden.

För tredje gången sedan december vältes i helgen ett hundratal gravstenar på Norra begravningsplatsen i Solna. Detta skedde trots utökad bevakning. Dådet utreds som brott mot griftefriden. Enligt polisens initiala uppskattning är det cirka 100 gravstenar som ligger nedvälta på marken. Kyrkogården har, utöver förvaltning under Svenska kyrkan, en katolsk och en judisk begravningsplats. Den 15 december förra året vältes 300 gravstenar på Norra begravningsplatsen. Veckan innan hade 33 gravstenar välts.

Av denna anledning har jag frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om han avser att nu vidta kraftfullare åtgärder för att komma till rätta med attackerna på kristna och kristen egendom och den tilltagande kristofobin i Sverige än bara de åtgärder han och andra statsråd tidigare hänvisat till.

BJÖRN SÖDER

Regeringen har inte nått sitt bredbandsmål för 2020. För att nå målet att alla ska ha tillgång till snabbt bredband 2025 skulle 95 procent förra året ha fått tillgång till en hastighet på minst 100 megabit per sekund. Men andelen man nådde förra året är bara 84 procent, enligt Post- och telestyrelsens (PTS) senaste siffror.

För att nu kunna nå målet 2025 krävs, enligt PTS, statliga investeringar på 20 miljarder kronor.

PTS gjorde en kalkyl 2019. Enligt den skulle det kosta 53 miljarder kronor att fiberansluta 99,9 procent av alla hushåll och företag med 100 megabit per sekund fram till 2025. Då marknaden är villig att investera 31 miljarder kronor återstår för staten 22 miljarder kronor. I PTS rapport 2020 har man räknat ned beloppet till 20 miljarder kronor eftersom regeringen anslog 2,2 miljarder till bredband i budgeten.

Statsrådet Anders Ygeman hävdar att man inte kan ta siffran från PTS på “allvar”. PTS menar å andra sidan att de inte förstår vad statsrådet menar och hänvisar till den enda kalkyl som är gjord från 2019.

Av denna anledning har jag frågat statsrådet Anders Ygeman om han avser att tillföra erforderliga resurser som efterfrågas av PTS för att kunna klara målet, eller hur han annars har tänkt uppnå målet.

BJÖRN SÖDER

Helsingborgsföretaget Gaia Biomaterials har utvecklat påsar som är nedbrytbara och kan användas upp till 50 gånger. Påsen består av det egenutvecklade materialet Biodolomer, en sammansättning av flera förnybara råvaror som tillverkas i företagets fabrik i Helsingborg. Under utvecklingen av Biodolomer har Gaia ingått som projektpartner i EU:s miljöprogram Life, som ger bidrag till miljö- och klimatåtgärder inom EU.

Trots att företaget dessutom anpassade påsen för flergångsanvändning och testade den hos det statliga forskningsinstitutet RISE och fick den godkänd som flergångsbärkasse för användning minst 50 gånger anser både Skatteverket och Skatterättsnämnden att påsen ska beskattas enligt den plastpåseskatt som infördes den 1 maj förra året. Bland annat menar de att det faktum att kassen till sin konstruktion inte skiljer sig från ”typiska plastkassar” innebär att kassen inte är avsedd för varaktigt bruk.

Skattebeskedet blev ett stort slag mot företagets framtidsplaner för tillverkning av miljöanpassade bärkassar i Sverige. Och i stället för att anställa ytterligare 20 till 30 personer var man tvungen att ändra om sin produktion helt.

Av denna anledning har jag frågat finansminister Magdalena Andersson om hon avser att vidta några åtgärder för att undanta påsar som består av förnybara råvaror, och dessutom är godkända som flergångsbärkassar, från plastpåseskatten.

BJÖRN SÖDER