Fråga 2021/22:487 Bristande kunskaper i svenska hos förskolepersonal
av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlbom (S)
Tidningen Samnytt rapporterar om att i vissa delar av landet är förskolepersonalens kunskaper i svenska så undermåliga att barnens språkutveckling blir lidande. En förskolelärare vittnar om den bisarra situation som uppstod när en vikarie anlände och knappt kunde någon svenska alls:
”Nyligen fick vi in en vikarie som pratade så lite svenska att vi fick använda teckenspråk. Det går inte att lämna över ansvaret för en barngrupp då. Hon förstod inte vad barnen sa och de tappade respekten för henne.”
En mamma berättar att personalen ofta talar med barnen på andra språk än svenska och säger:
”Mina barn lär sig nästan mer arabiska än svenska på förskolan.”
Ytterligare en mamma har valt att hålla sina yngre barn hemma eftersom språknivån inom barnomsorgen är så låg. Hon tröttnade på konstanta missförstånd och hävdar att hennes äldsta barn, som gick i förskola, ”backade i sitt språk” under tiden där.
”Mina barn lär sig mer arabiska än svenska”, klagar en mamma. ”Min son backade och pratade sämre svenska efter några år i förskolan än när han började”, berättar hon.
Samnytt rapporterar vidare att ”2020 började Stockholms stad få upp ögonen för problemen med bristande språkkunskaper i barnomsorgen och har sedan dess gjort vissa förändringar. Bland annat har ett antal barnskötare och förskollärare i Skärholmen och Rinkeby-Kista fått studera svenska ett par timmar i veckan, på arbetstid”, och i Botkyrka införde man i augusti i år ”språktester för nyanställning och förlängning av vikariat i förskolan”, men samtidigt påpekar man att det enligt Stockholms universitet inte är klarlagt hur många kommuner som använder sig av språktest vid anställning. Det finns heller inga uppgifter om hur det påverkat rekryteringen.
Enligt regeringens mål för förskola och grundskola ska ”alla ges förutsättningar att uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt oberoende av kön”. Uppenbarligen har en del kommuner svårt att tillgodose svensktalande personal för våra barn och ungdomar, vilket kan påverka barnens språkutveckling i svenska språket mycket negativt.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
Avser statsrådet att vidta några särskilda åtgärder för att komma till rätta med problemen med att förskolepersonal har bristande kunskaper i svenska, vilket kan påverka språkutvecklingen i svenska hos barnen negativt, och i så fall, vilka?
