USA och Nederländerna har nu meddelat att man avslutar finansiering och samarbete med Muslimska brödraskapets biståndsorganisation Islamic Relief Worldwide. Tidigare har Tyskland avslutat sådana samarbeten med organisationen.

USA:s utrikesministerium, State Department, lät den 30 december, genom det särskilda sändebudet för att övervaka och bekämpa antisemitism, fördöma de dokumenterade antisemitiska attityder och uttalanden som ledande personer i Islamic Relief Worldwide, IRW, låtit göra. Även om beslutet kommuniceras sista dagen av USA:s avgående president Donald Trumps mandatperiod uppger källor i USAID och State Department att beslutet är ett tjänstemannainitiativ som beretts under en längre tid. USAID är den amerikanska motsvarigheten till den svenska biståndsmyndigheten Sida.

Även Nederländerna har reagerat på den antisemitism som avslöjades av forskaren vid Georgetown University, Lorenzo Vidino, under 2020 men även av brittiska The Times inom IRW. De Telegraaf rapporterar att Nederländernas biståndsminister Sigrid Kaag under gårdagen lät meddela att bidragen, eller utrikesbiståndet, som förmedlas av Islamic Relief nu upphör.

Samtidigt står IRW i begrepp att teckna ett förnyat strategiskt samarbetsavtal med den svenska biståndsmyndigheten Sida. Sida ska under 2021 omförhandla det ena av de två samarbetsavtal som IRW omfattas av som strategisk partner.

Det har förekommit många avslöjanden om antisemitism och företrädares hyllande av terrorism.

Med anledning av detta har jag frågat miljö- och klimatminister Isabella Lövin, som även har ansvaret för biståndsfrågor, om hon avser att följa USA, Nederländerna och Tyskland och stoppa allt bistånd till Muslimska brödraskapets biståndsorganisation Islamic Relief.

BJÖRN SÖDER

Storbritanniens regering agerar nu genom olika åtgärder för att inte brittiska organisationer och företag, vare sig offentliga eller privata, ska profitera på de mänskliga övergrepp, främst mot muslimska uigurer men även mot andra minoriteter, som begås i kinesiska Xinjiangregionen. Bevisen för hur mänskliga rättigheter kränks i regionen har på senare tid ökat. Det handlar bland annat om tvångsarbete, tvångssteriliseringar av kvinnor och internering i omskolningsläger. Bevis på övergreppen finns även ur läckta dokument från den kinesiska regeringen.

Av denna anledning har jag frågat statsrådet Anna Hallberg om hur hon och regeringen försäkrar sig om att inte svenska organisationer och företag profiterar på de mänskliga övergreppen i Xinjiangregionen, och om hon avser att, likt Storbritannien, vidta särskilda åtgärder.

BJÖRN SÖDER

I en ny rapport, som i dag, tisdagen den 19 januari, läggs fram för WHO:s ledning, kritiseras både WHO och Kina för att man inte reagerat snabbare i samband med coronavirusets spridning. Bakom rapporten står en expertgrupp, som leds av Nya Zeelands tidigare premiärminister Helen Clark och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf, som menar att man borde ha infört kontroll av länder med smitta snabbare. Kina pekas också ut i rapporten, där gruppen anser att landet borde ha reagerat mer kraftfullt på både regional och nationell nivå när de första uppgifterna om viruset kom.

Expertgruppen konstaterar också att WHO inte har tillräckligt med de resurser som är nödvändiga för att utföra sitt uppdrag när en pandemi inträffar. Dessutom, konstaterar gruppen kritiskt, är det konstigt att WHO:s krisgrupp inte träffades förrän den 22 januari 2020, trots rapporter om ett virusutbrott.

Med anledning av detta har jag frågat socialminister Lena Hallengren om hon avser att inom WHO på något sätt agera med anledning av den kritik mot WHO som framförs i rapporten.

BJÖRN SÖDER

Massvaccineringen för att bekämpa covid-19-pandemin pågår för fullt och är en stor utmaning för det svenska samhället. Vården arbetar för högtryck för att kunna klara av vaccineringen. Men samtidigt är man högt belastad av att ta hand om människor som behöver vård. Sedan pandemins utbrott har det inte funnits en enda möjlighet för vårdpersonal att hämta andan och vila.

Under den första smittovågen var Försvarsmakten behjälplig till civilsamhället och bidrog med fältsjukhus, flygtransporter, transporter av prover, militära ambulanser och skyddsutrustning. Nu flaggar Försvarsmakten på många håll i landet att man vill hjälpa till med massvaccineringen och kan agera snabbt.

Dock har man inte fått många förfrågningar från regionerna – om ens någon.

Med anledning av detta har jag frågat socialminister Lena Hallengren om hon avser att vidta några åtgärder för att låta Försvarsmakten bistå regionerna med massvaccineringen.

BJÖRN SÖDER