Den 26 juli rapporterade New York Times om att Kina har färdigställt ett nytt stort område med silor för strategiska kärnvapen. Området är det andra på kort tid som har observerats genom studier av satellitbilder. Det har under en längre tid funnits uppgifter om att Kina bedriver en kraftig upprustning av strategiska kärnvapen. Landet besitter i dagsläget en kärnvapentriad och har förmåga att leverera kärnvapen med flyg, ubåtar och strategiska robotar.

Kina beräknas i dagsläget ha över 200 operativa kärnvapen. De kinesiska kärnvapnen har hittills setts som syftande till att landet har ett minimum för att upprätthålla en strategisk avskräckning. Detta ser dock ut att vara på väg att förändras och Kina inte bara moderniserar sina kärnvapen utan skaffar även fler. USA:s försvarsdepartement uppskattade i en rapport från 2020 att Kina kommer att fördubbla sin kärnvapenarsenal det närmaste decenniet.

Kärnvapenbalansen i världen bygger på att stater avskräcker varandra och därigenom har inte kärnvapen använts i krig sedan 1945. Det finns också framförhandlade fördrag där det främsta är icke spridningsfördraget (NPT) som reglerar kärnvapen, bland annat vilka stater som innehar dem. Av de nuvarande kärnvapenstaterna är det inget land som har deklarerat att de ska helt avveckla sina kärnvapen.

I dagsläget har flera av de demokratiska kärnvapenstaterna som USA och Storbritannien sett det som nödvändigt att modernisera vapnen och i Storbritanniens fall bygga ut sin kärnvapenarsenal i syfte att kunna avskräcka fientligt sinnade kärnvapenmakter.

Behovet av att avskräcka Kina som nu kraftigt bygger ut sin kärnvapenarsenal kommer att öka, och att i denna situation verka för en avveckling av kärnvapen är att bjuda in till aggressioner från de diktaturer som bygger ut sin kärnvapenförmåga.

Ett stöd till den så kallade kärnvapenförbudskonventionen (TPNW) som varken stöds av någon kärnvapenmakt eller Natostat är i det nuvarande strategiska läget att undergräva demokratiernas positioner gentemot diktaturer som Ryssland och Kina.

Jag har därför frågat utrikesminister Ann Linde:

Med anledning av bland annat Kinas kraftiga upprustning på kärnvapenområdet undrar jag om utrikesministern fortfarande gör bedömningen att det är rimligt att Sverige är observatör i kärnvapenförbudskonventionen (TPNW)?

BJÖRN SÖDER

I en fråga (2020/21:3331) till statsrådet Per Olsson Fridh undrade jag om statsrådet är beredd att ta initiativ till att bistå folket i Nagorno-Karabach med medel eller andra insatser för återuppbyggnad av deras hem, skolor, sjukhus och övriga byggnader.

Jag kan konstatera att statsrådet inte besvarar min fråga i sitt svar. Jag noterar att statsrådet redogör för situationen i området och sedan nämner de överenskommelser som Armenien och Azerbajdzjan nyligen slutit avseende krigsfångar och kartor. Vidare redogör statsrådet för de bilaterala samarbetena Sverige har med Armenien och samarbetet inom det östliga partnerskapet.

Men min fråga besvaras inte. Av denna anledning har jag åter frågat statsrådet Per Olsson Fridh om han är beredd att ta initiativ till att bistå folket i Nagorno-Karabach med medel eller andra insatser för återuppbyggnad av deras hem, skolor, sjukhus och övriga byggnader.

BJÖRN SÖDER