Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen meddelar nu att hennes regering vill minska den asylrelaterade invandringen ytterligare. Målet är att komma ned till noll asylsökande. Det rapporterar danska TV2. I ett anförande i folketinget på fredagen kritiserade den danska statsministern tidigare politiker för att ha ställt för få krav på de utlänningar som kommer till landet. Hon underströk också att hur många som släpps in har en avgörande betydelse för hur de integrationsutmaningar som är förenade med mottagandet kan hanteras.

”Vi kan inte ge ett löfte om noll asylsökande, men vi kan ställa in den vision, som vi också gjorde före valet, nämligen att vi vill ha ett nytt asylsystem, och sedan gör vi vad vi kan för att införa det”, sa statsministern.

Den socialdemokratiska statsministern uttryckte också en oro över att en stor del av islam i dag representeras av islamister. Frederiksen får stöd i detta från sin parti- och regeringskollega, invandrings- och integrationsminister Mattias Tesfaye. I en intervju med Jyllands-Posten på torsdagen pekar han specifikt ut invandringen från muslimska länder som särskilt problematisk och aviserar ny lagstiftning och upprensning bland muslimska friskolor som några av de åtgärder regeringen planerar.

”Danmark ska inte anpassa sig till islam. Islam måste anpassa sig till Danmark”, sa den socialdemokratiske invandrings- och integrationsministern.

Med anledning av detta har jag frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om han avser att, i likhet med vad den socialdemokratiska regeringen i Danmark förespråkar, verka för nollvision angående asylsökande.

BJÖRN SÖDER

I ett flertal frågor till utrikesministern har jag belyst omvärldens bild av Sverige med anledning av Sveriges misslyckande i hanteringen av covid-19, som nu resulterat i över 11 000 dödsfall.

Jag har ställt frågan om vilka åtgärder utrikesministern kommer att vidta för att återupprätta vårt lands anseende i vår omvärld. Det har förekommit många fördjupande reportage om Sverige och Sveriges strategi och vägval i internationella medier. Inte sällan har de varit mycket negativa för bilden av Sverige. Sverige har bland annat i ett reportage i The New York Times kallats för en ”pariastat”, och i Der Spiegel riktades skarpa anklagelser mot hur människor förvägrats vård som skulle ha räddat deras liv. Publiceringen orsakade ett politiskt jordskred i Tyskland. Den tidigare generaldirektörens för MSB semesterresor utomlands mitt under pandemin har också skapat negativa rubriker i utlandet, och många utomlands beskriver Sverige som en ren fars.

Regeringen har varmt välkomnat att Joe Biden utsetts till ny president i USA. Biden har nyligen utsett Andy Slavitt till rådgivare för att tackla coronapandemin. Slavitt riktar skarp kritik mot Sveriges hantering av covid-19 och drar paralleller mellan Sveriges hantering och Nazityskland. Slavitt är ingen obetydlig person. Han har över 600 000 följare på Twitter och skaran växer snabbt sedan han blev utsedd till rådgivare.

När USA:s presidents rådgivare drar paralleller mellan den socialdemokratiska regeringens Sverige 2020 och Nazityskland 1930 skadar det givetvis bilden av Sverige. Jag har dock inte noterat att företrädare för regeringen har bemött Slavitts utspel eller kritiserat Biden för hans utnämning.

Av denna anledning har jag frågat utrikesminister Ann Linde om hon, bl.a. mot bakgrund av den bild av Sverige som kommer till uttryck genom Bidens rådgivares beskrivning, kommer att vidta några åtgärder för att förändra Sveriges anseende utomlands.

BJÖRN SÖDER

Jag har i ett flertal frågor till regeringens statsråd tagit upp den ökande kristofobin i Sverige som resulterat i våldsamma attacker mot kristna, attacker på kristna egendomar och spridandet av negativa attityder gentemot kristna.

De tidigare svaren på frågorna är att man ”följer utvecklingen noga” och att polisen i regleringsbrevet för 2020 fick ett nytt uppdrag på området. Det står dock klart att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Attackerna fortsätter.

Bara för någon dag sedan brann det i Spånga kyrka. Fönster hade krossats, vilket gjorde att larmet gick igång. När polis anlände till platsen stod porten i brand. Patrullen lyckades dock släcka elden med en pulversläckare innan räddningstjänsten anlände. Kyrkoherde Jerker Alsterlund uppger att brandfarlig vätska kastats mot kyrkporten och ett av fönstren. Spånga kyrka har vid upprepade tillfällen utsatts för attacker. Så sent som i förra veckan kastades tre brandbomber mot kyrkan. I december 2018 utsattes en av kyrkans församlingslokaler för ett bombattentat. Ingen har gripits för något av dåden.

För tredje gången sedan december vältes i helgen ett hundratal gravstenar på Norra begravningsplatsen i Solna. Detta skedde trots utökad bevakning. Dådet utreds som brott mot griftefriden. Enligt polisens initiala uppskattning är det cirka 100 gravstenar som ligger nedvälta på marken. Kyrkogården har, utöver förvaltning under Svenska kyrkan, en katolsk och en judisk begravningsplats. Den 15 december förra året vältes 300 gravstenar på Norra begravningsplatsen. Veckan innan hade 33 gravstenar välts.

Av denna anledning har jag frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om han avser att nu vidta kraftfullare åtgärder för att komma till rätta med attackerna på kristna och kristen egendom och den tilltagande kristofobin i Sverige än bara de åtgärder han och andra statsråd tidigare hänvisat till.

BJÖRN SÖDER

Regeringen har inte nått sitt bredbandsmål för 2020. För att nå målet att alla ska ha tillgång till snabbt bredband 2025 skulle 95 procent förra året ha fått tillgång till en hastighet på minst 100 megabit per sekund. Men andelen man nådde förra året är bara 84 procent, enligt Post- och telestyrelsens (PTS) senaste siffror.

För att nu kunna nå målet 2025 krävs, enligt PTS, statliga investeringar på 20 miljarder kronor.

PTS gjorde en kalkyl 2019. Enligt den skulle det kosta 53 miljarder kronor att fiberansluta 99,9 procent av alla hushåll och företag med 100 megabit per sekund fram till 2025. Då marknaden är villig att investera 31 miljarder kronor återstår för staten 22 miljarder kronor. I PTS rapport 2020 har man räknat ned beloppet till 20 miljarder kronor eftersom regeringen anslog 2,2 miljarder till bredband i budgeten.

Statsrådet Anders Ygeman hävdar att man inte kan ta siffran från PTS på “allvar”. PTS menar å andra sidan att de inte förstår vad statsrådet menar och hänvisar till den enda kalkyl som är gjord från 2019.

Av denna anledning har jag frågat statsrådet Anders Ygeman om han avser att tillföra erforderliga resurser som efterfrågas av PTS för att kunna klara målet, eller hur han annars har tänkt uppnå målet.

BJÖRN SÖDER