Natten till den 14 oktober väcktes en 19-årig journalist av att hans lillasyster ropade på hjälp. Förmodade vänsterextremister hade då kastat in en rökbomb i hennes rum. Attacken skedde bara dagar efter att journalisten gjort ett avslöjande om en våldsbejakande extremist. Journalisten har tidigare också vittnat mot vänsterextremister och som journalist granskat dem.

En övervakningskamera fångade den maskerade personen, som först krossade ett fönster för att därefter tända på en rökbomb och kasta in den i flickans rum. Samtidigt syns även en annan person springa från platsen. Enligt journalisten själv anlände blåljuspersonal snabbt och kunde säkra platsen.

I juli 2017 beslutade regeringen om en handlingsplan till det fria ordets försvar. Med handlingsplanen skulle regeringen stärka arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer, då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet.

Dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke uttalade då följande: ”Samhällsdebatten är luften i demokratins lungor. Hot och hat mot personer som deltar i den offentliga debatten är därför extra allvarligt eftersom det kan leda till att röster och perspektiv tystnar. Handlingsplanen kommer inte att lösa alla de problem som finns, men det är ett viktigt steg som tas. Nu har vi för första gången ett systematiskt arbete på plats, som specifikt riktar sig till grupper som är avgörande för att öka syremängden i debatten.”

I maj 2020 beslutade regeringen att dra igång sin utredning om det straffrättsliga skyddet för bland annat journalister. Syftet med utredningen är att undersöka hur man kan stärka det straffrättsliga skyddet för fler personer med samhällsnyttiga funktioner. Utredningens resultat ska presenteras senast 12 november 2021. I samband med detta uttalade sig justitie- och migrationsminister Morgan Johansson till Dagens Nyheter: ”Det journalistiska uppdraget är en viktig samhällsnyttig funktion eftersom det upprätthåller grundläggande demokratiska värden. Samhället måste se särskilt strängt på dem som ger sig på journalister – för att tysta dem, skrämma dem eller påverka det offentliga samtalet. Det kan vi inte acceptera.”

Den nu utsatte journalisten arbetar för en alternativ mediekanal. Samtidigt har ingen företrädare för regeringen hittills fördömt attentatet mot honom trots att man hävdar att ”samhället måste se särskilt strängt på dem som ger sig på journalister – för att tysta dem, skrämma dem eller påverka det offentliga samtalet” och att man inte kan acceptera detta.

Man vill ju knappast tro att avsaknaden av fördömanden från regeringsföreträdare beror på att journalisten arbetar för just en alternativ mediekanal som ofta kritiserar regeringen och som regeringen uppenbarligen ogillar. Med tanke på den kritik regeringen gärna riktar mot andra länders regeringar för påstådd hantering av oppositionella medier borde givetvis Sveriges regering visa sig vara ett föredöme genom att kraftfullt markera mot det som nu skett.

Med anledning av detta har jag frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om han, baserat på sitt tidigare uttalande, avser att fördöma attentatet som nu skett mot en journalist, och hur väl handlingsplanen för att komma till rätta med kriminella gärningar mot journalister egentligen fungerar.

BJÖRN SÖDER

En av anledningarna till att sluta läsa och därmed finansiera Kristianstadsbladet. Har jag påstått något? Läs gärna min tweet och läs hur Bladet skriver. Jag uppmanar alla vettiga människor att genomskåda lögnen. Därmed borde de flesta avsluta eventuella prenumerationer på denna tidning. Vad kan ni egentligen lita på av det de skriver?

BJÖRN SÖDER

Riksrevisionens rapport fastslog i april i år att Sverige inte följde reglerna i den senaste Pisastudien, Pisa 2018. Samtidigt kritiserades både Skolverket och regeringen för att inte ha gjort några seriösa ansträngningar att undersöka felen.

Riksrevisionens granskning tillkom efter att Expressen i juni 2020 avslöjat att man fuskat i Pisamätningen genom att utesluta många nyanlända elever från att skriva provet. På så sätt framställdes skolresultaten som bättre än vad de faktiskt var.

Utbildningsministern bemötte kritiken genom att peka på att bristerna som avslöjats ”gör att vi i högre utsträckning behöver luta oss mot andra internationella kunskapsstudier, som Timss och Pirls, vad gäller just utrikes födda elevers resultat”.

Men nu avslöjar Expressen att även Pirls har allvarliga brister. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, säger till tidningen att ”det verkar som att man systematiskt gömmer undan brister i de här studierna och låtsas som att utvecklingen är betydligt bättre än vad den faktiskt är”.

I Pirls – den enda av de två studierna som mäter läsförståelse – finns allvarliga brister som sannolikt förbättrat de utrikes födda elevernas resultat, visar Expressens granskning.

Enligt Expressen redovisar inte Skolverket i sin officiella rapport för Pirls 2016, som mäter läsförståelse bland fjärdeklassare, hur stor andel av eleverna som undantagits från att delta. Expressen skriver:

”Men långt ner i rapporten, i en fotnot på sidan 35, framgår att det saknas en stor andel utrikes födda elever i urvalet. Skolverket skriver att sju procent av eleverna som deltog i studien var utrikes födda, men att dessa elever enligt SCB borde utgjort elva procent för att urvalet skulle vara representativt för Sveriges fjärdeklassare.

Mer än en tredjedel av de utrikes födda eleverna har alltså sannolikt antingen gallrats bort felaktigt – som i PISA – eller bara inte dykt upp vid provtillfället (en annan delförklaring skulle kunna vara att för få utrikes födda elever har slumpats fram).”

Enligt Henrekson saknas mer än en tredjedel av de här eleverna samtidigt som denna grupp plötsligt presterar lika bra som eller bättre än svenskfödda elever med utländska föräldrar. Han säger att ”det finns mycket som talar för att detta inte är ett sammanträffande, att det beror på att en stor del av de svagaste utrikes födda eleverna har varit frånvarande vid provtillfället”.

I den andra undersökningen som utbildningsministern hänvisade till när hon bemötte kritiken av Pisa, Timss, så tillhörde Sverige de länder som exkluderade fler än fem procent av eleverna i Timss 2019, vilket är maxgränsen uppsatt av IEA, som ansvarar för studien. Bortfallet i årskurs åtta hade samtidigt ökat väsentligt sedan det förra provtillfället.

Denna gång redovisas, enligt Expressen, exkluderingsgraden i Skolverkets rapport, ”där även något annat framgår: precis som i PISA har Skolverket i sina analyser utgått från att skolorna får exkludera – undanta – nyanlända elever som gått i svensk skola i flera år”.

Enligt Expressen har utbildningsministern duckat för intervjuer med anledning av bristerna i underökningarna. Efter att tidningens granskning publicerats har dock hennes pressekreterare gett en skriftlig kommentar och samtidigt begärt att Expressen ska ta bort skrivelsen tidigare i artikeln om att ministern ”vägrar svara” på frågor. Men enligt Expressen lämnar den skriftliga kommentaren dock inte något svar på de frågor som Expressen har ställt till utbildningsministern.

Att svenska myndigheter friserar undersökningar och därmed ger sken av att regeringens politik leder till bättre skolresultat än vad den faktiskt gör, är mycket anmärkningsvärt.

Förslag har nu också framförts om att Skolverket ska fråntas ansvaret över att utföra undersökningarna och i stället låta oberoende part som inte har något eget intresse i resultatet, till exempel ett universitet, utföra dem.

Jag har frågat utbildningsminister Anna Ekström:

Avser ministern att vidta några åtgärder, till exempel framgent låta en oberoende part utföra undersökningarna, för att komma till rätta med problemet, och om inte, varför?

BJÖRN SÖDER

Aftonbladet har avslöjat hur Skolverket, på sin hemsida, uppmuntrar svenska lärare att låta sina elever leta fram bevis för att Förintelsen aldrig ägde rum och sedan debattera för sin sak.

”Du och ditt arbetslag kan använda stödet när ni diskuterar hur kontroversiella frågor kan användas i undervisningen”, skriver myndigheten, enligt Aftonbladet, i sina riktlinjer och anger samtidigt förslag på sådana ”kontroversiella” frågor.

En av dessa ”kontroversiella” frågor är, enligt Skolverket, huruvida månlandningen 1969 var fejkad. En annan är Förintelsen. Lärare uppmuntras att dela in sina elever i olika grupper för att debattera huruvida den ägde rum:

”Grupp 1 ska finna minst tre argument för att Förintelsen inte har ägt rum, med hjälp av fakta och information från internet. De får också fråga andra vad de tror och varför”, skriver Skolverket. En annan grupp ska uppmanas att leta tryckta material som stöder tesen att Förintelsen är ett påhittat fenomen: ”Grupp 3 ska resonera sig fram till minst tre argument för att Förintelsen inte har ägt rum. De får använda kursmaterial och böcker från biblioteket”, skriver Skolverket i sina riktlinjer.

Enligt Skolverket är syftet med övningen bland annat att elever ska lära sig vikten av källkritik.

Det är förvisso bra och viktigt att elever lär sig vara källkritiska. Men att använda Förintelsen, som en ”kontroversiell” fråga, är ytterst osmakligt. I dag finns det problem i Sverige med att vissa grupper försöker både förringa och förneka folkmordet, och antisemitismen fortsätter att spridas i vårt samhälle – så även i våra skolor. Judiska ungdomar vittnar om trakasserier, och i Malmö har judar känt sig tvingade att flytta från staden. Samtidigt blir Förintelsens överlevare, som kan vittna och berätta om det fasansfulla, allt färre.

I samband med Förintelsekonferensen i Malmö betonade statsministern att det är viktigt att arbetet mot antisemitism fortsätter – i politiken, i klassrummen och i civilsamhället. Samtidigt som regeringen alltså säger sig vilja bekämpa antisemitismen i Sverige har man en myndighet som riskerar att i stället underblåsa den.

Av denna anledning har jag frågat utbildningsminister Anna Ekström om hon anser att Skolverkets användande av Förintelsen som exempel på en ”kontroversiell” fråga, som elever ska träna sig på att ifrågasätta, är i överensstämmelse med regeringens arbete mot antisemitism, eller vilka åtgärder hon avser att vidta.

BJÖRN SÖDER

"Flytta Sveriges Israelambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Det föreslår kristdemokrater och sverigedemokrater i sju olika motioner."