Det är dags för den globala organisationen att välkomna Taiwan, en värdefull och värdig partner som står redo med en hjälpande hand, skriver Joseph Wu.

Sverigedemokraternas Europaparlamentariker Charlie Weimers fick stort stöd i Europaparlamentets utrikesutskott den 1 september när man behandlade hans förslag om hur EU bör fördjupa sina relationer med Taiwan. I oktober väntas resolutionen antas av Europaparlamentet.

Resolutionen, som är en rekommendation riktad till EU:s utrikeschef Josep Borrell, kräver tätare förbindelser mellan EU och Taiwan, ett omfattande och förstärkt partnerskap inklusive investeringsavtal och att landet ska få delta som observatör i olika internationella organ.

Sveriges regering har tidigare genom utrikesministern uttryckt stöd för att Taiwan bör delta i internationella organisationer och sagt att man vill fortsätta att utveckla förbindelserna med Taiwan

Av denna anledning har jag frågat utrikesminister Ann Linde om hon avser att inom EU-kretsen verka för resolutionens intention och att, om och när resolutionen antas av Europaparlamentet, verka för att rekommendationerna i resolutionen verkställs av EU.

BJÖRN SÖDER

I den kanadensiska provinsen Alberta meddelade deras motsvarighet till Sveriges statsepidemiolog, folkhälsochefen Deena Hinshaw, att coronasmittan var över och att man gått in i en epidemifas av sjukdomen. Till följd av detta togs coronarestriktioner bort, vilket nu fått katastrofala följder.

Sedan mitten av sommaren har coronafallen stadigt ökat liksom inläggningarna på sjukhusen. I onsdags slog man ett dystert rekord då totalt 218 covid-19-sjuka vårdades på provinsens intensivvårdsavdelningar. I en svensk jämförelse skulle det innebära att drygt 600 personer skulle vårdas på iva i Sverige. Under den första vågen vårdades 558 personer på iva i Sverige. Och den svenska siffran just nu är 43.

Läkare i Alberta varnar nu för att man snart kommer att behöva börja sortera bland patienterna och välja vilka man ska ge livräddande vård.

Till tidningen The Guardian säger en iva-sjuksköterska att ”det är inte enkelt att gå till jobbet varje dag och se människor i 30-årsåldern dö”.

De som nu vårdas på iva och får livsuppehållande åtgärder är till 90 procent ovaccinerade. Försteministern i Alberta, Jason Kenney, säger att pandemin i Alberta nu främst är ”en pandemi bland de ovaccinerade”.

”Jag säger inte detta för att stigmatisera någon”, sa Kenney enligt Global News men tillade att beslutet att inte ta sprutan ”inte bara handlar om ett individuellt val” eftersom dessa människors motvilja är anledningen till att sjukhus och intensivvårdsavdelningar är överfulla med covid 19-patienter.

Han erkänner också att han hade fel som lyssnade på sin folkhälsochef och förmedlade att pandemifasen var över i somras. Regeringen har nu utropat folkhälsonödläge, och nu stänger man ned hela samhället.

”Om vi inte saktar ner spridningen av smittan, särskilt bland ovaccinerade, kommer vi helt enkelt inte kunna ge lämplig vård för alla som blir sjuka.”

I Sverige kommer den 29 september de tidigare regler och restriktioner som gällt på grund av pandemin att lättas. Men nu oroas allt fler regioner som ser den ökade smittspridningen, framför allt bland unga och ovaccinerade. Många regioner riktar nu också kritik mot otydlig information. Runt om i landet upplever många att människor redan ser det som att pandemin är ett minne blott och det räcker att gå ut i samhället för att se detsamma. Detta är också något Länsstyrelsen Kronoberg pekar på i sin veckorapport.

Särskilt efter pressträffen den 7 september, där bland andra socialministern medverkade, konstaterar länsstyrelsen att ”den lilla försiktighet som funnits hos allmänheten försvunnit helt”. ”För de flesta tog pandemin slut vecka 36. Stora sällskap handlar tillsammans och inga avstånd till andra personer respekteras”, skriver länsstyrelsen som vidare uppger att det råder ”förvirring” kring vad som lyfts, och framför allt vad som kvarstår efter 29 september.

Socialministern har under hela pandemin lyssnat och pekat på sin ”expertmyndighet” Folkhälsomyndigheten och låtit den, till mångas fasa, utan ifrågasättande styra och ställa. Resultatet för svensk del har hittills varit allt annat än lyckat.

Nu föreslår myndigheten att restriktionerna ska lättas. Samtidigt är myndighetens kommunikation ifrågasatt och ger upphov till förvirring och till att folk nu släpper garden. Efter den 29 september riskerar Sverige att stå inför ett liknande scenario som Alberta i Kanada, som lyssnade allt för mycket på sin motsvarighet till statsepidemiolog och lättade på restriktionerna.

Av denna anledning har jag frågat socialminister Lena Hallengren om vilket politiskt ansvar hon kommer att ta om en liknande situation uppstår i Sverige, som den i Alberta, och om hon kommer att vidta några särskilda åtgärder för att försäkra sig om att så inte sker.

BJÖRN SÖDER

Philippe Lazzarini, UNRWA:s generalkommissionär, och UNRWA:s talesperson Tamara al-Rifai säger att UNRWA ”har vidtagit åtgärder” för att säkerställa att innehållet i allt utbildningsmaterial som för närvarande används i UNRWA-administrerade skolor och sommarläger överensstämmer med värdena för mänskliga rättigheter och tolerans och inte framkallar antisemitism. Men under läsåret som börjat igen i UNRWA:s skolor används, enligt uppgift, den palestinska myndighetens (PA) läroplan och minst 26 exempel på antisemitiska läroböcker.

Fortfarande existerar alltså terroruppvigling och antisemitism, och från en undersökning av mer än 1 000 texter i skolböcker publicerade av PA finns det inte en enda hänvisning till Israels existens.

UNRWA har förbundit sig att bekämpa alla former av hatuppvigling i sina anläggningar. Textböcker med sådant innehåll överensstämmer inte med FN:s värden och borde därför tas bort från UNRWA:s läroplan.

Sveriges regering stöder och ger frikostigt bistånd till UNRWA.

Av denna anledning har jag frågat statsrådet Per Olsson Fridh om han och regeringen kommer att vidta några konkreta åtgärder för att förbjuda terroruppvigling och antisemitism i läroböcker som används i UNRWA-administrerade skolor, och i så fall vilka dessa åtgärder är.

BJÖRN SÖDER

Under coronapandemin har Folkhälsomyndigheten verkligen utmärkt sig genom sitt agerande eller i flera fall brister i agerande. Myndighetens hantering av pandemin har, förutom att den har orsakat ett stort antal dödsfall, också gett omfattande negativ publicitet i vår omvärld.

Kommunikationen från myndigheten under den pågående pandemin lämnar också mycket övrigt att önska. Många har upplevt informationen som bristfällig och otydlig.

Trots ökade antal smittade och att vi fortfarande befinner oss i pandemin har myndighetens information nu lett till att folk slappnar av och tror att allt är över och att man kan återgå till livet som det var före 2020.

Den 29 september kommer de tidigare regler och restriktioner som gällt på grund av pandemin att lättas. Men nu oroas allt fler regioner som ser den ökade smittspridningen, framför allt bland unga och ovaccinerade.

Efter pressträffen den 7 september med bland andra socialministern har länsstyrelsen i Kronoberg i sin veckorapport konstaterat att ”den lilla försiktighet som funnits hos allmänheten försvunnit helt”. ”För de flesta tog pandemin slut vecka 36. Stora sällskap handlar tillsammans och inga avstånd till andra personer respekteras”, skriver länsstyrelsen, som vidare uppger att det råder ”förvirring” kring vad som lyfts och framför allt vad som kvarstår efter den 29 september.

Vidare skriver man att den information som finns tillgänglig har varit ”ytterst sparsam” och att man därför har svårt att svara på de frågor som man får. ”Avsaknaden av tydlighet gör att näringslivsaktörer inte kan planera sin verksamhet efter steg 4, och redan nu verkar allmänheten tro att det inte finns några restriktioner kvar.”

Enligt Aftonbladet ser även Region Jönköping, Jämtland, Västernorrland, Norrbotten, Värmland, Östergötland, Västra Götaland och Gotland liknande tendenser och kräver nu en nationellt tydlig kommunikation kring vilka råd och restriktioner som fortfarande gäller efter den 29 september.

Länsstyrelsen i Jämtland skriver: ”Fokusera kommunikationen på vilka restriktioner som är kvar istället för vilka som tas bort.”

När Aftonbladet söker Folkhälsomyndigheten för att få svar på frågor hänvisar myndigheten endast i mejl till informationen på hemsidan.

Av denna anledning har jag frågat socialminister Lena Hallengren om hon avser att vidta några åtgärder på grund av bristfällig myndighetsinformation, som enligt uppgift leder till att människor tror att pandemin är över, vilket återigen kan orsaka ökad smittspridning.

BJÖRN SÖDER