Post- och telestyrelsen (PTS) håller på att ta fram ett nytt regelverk för postutdelning. Ett av förslagen innebär att Postnord får rätt att anvisa en plats för att samla ihop flera postlådor på samma ställe. Platsen för utdelning får ligga högst 200 meter från bostaden. Processen är fortfarande i ett tidigt skede, och PTS räknar med att förslagen kan träda i kraft 2023. Runt 4,4 miljoner hushåll berörs av förslaget och skulle kunna få postlådan flyttad.

Från Hyresgästföreningens och Fastighetsägarnas sida varnar man för risken med en kraftigt försämrad service kring postutdelningen. Man menar att förslaget innebär försämrad samhällsservice och sannolikt ökade kostnader för hyresgästerna. Vidare varnar man för den svåra gränsdragningen gällande funktionsnedsättning eller hög ålder. I förslaget sägs nämligen att personer med funktionsnedsättning eller hög ålder inte ska behöva ta sig till en lådsamling eller fastighetsbox.

Postnord är i dag, som huvudregel, skyldig att dela ut brev varje vardag. Under hösten 2020 testade Postnord en ny utdelningsmodell med varannandagsutdelning, som nu blivit gällande. Redan här har samhällsservicen blivit sämre, och nu vill man ta ytterligare ett steg till försämrad service genom att låta den som har en egen postlåda eller ett eget brevinkast behöva gå längre till en lådsamling, om det är villakvarter, eller anordning med boxar, om man bor i lägenhet.

Med anledning av detta har jag frågat statsrådet Anders Ygeman om han anser att det nya förslaget till regelverk för postutdelning som PTS håller på att ta fram harmonierar med god samhällsservice, eller om han avser att vidta några åtgärder för att bibehålla en god samhällsservice för våra medborgare.

BJÖRN SÖDER

I ett svar från Arbetsmiljöverket till Coronakommissionen skriver verket att man flera gånger ifrågasatte Folkhälsomyndigheten (FHM) bland annat när kravet på munskydd togs bort efter önskemål från regionerna. Önskemålet från regionerna kom, enligt tidigare avslöjande i SVT, från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som fick Arbetsmiljöverket att tona ned och backa i fråga om kraven på munskydd i äldreomsorgen. Arbetsmiljöverkets ledning har både öppet och internt motiverat sitt agerande med att man ville undvika en konflikt med Folkhälsomyndighetens rekommendationer, som inte krävde munskydd.

Nu lyfter verket fram ett yttrande från sin egen expert om att enbart plastvisir inte ger tillräckligt skydd. Det är samma yttrande som ledningen i fjol undvek att ta med i domstolsprocessen kring äldreboendet Serafen, rapporterar SVT.

Nu heter det att verket “efterfrågat vetenskaplig evidens för att bärande av enbart visir, anses kunna ge ett likvärdigt skydd för arbetstagarnas luftvägar, som bärande av munskydd. Arbetsmiljöverket har hittills inte tagit del av sådana studier.”

Folkhälsomyndighetens rekommendationer kan, enligt Arbetsmiljöverket, ha brutit mot arbetsmiljölagen (AML). Detta skulle i så fall innebära, enligt verket, ”att de rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, som gavs under våren 2020, om att munskydd inte behövdes vid vård av patienter eller omsorgstagare med misstänkt eller konstaterad covid-19, har varit i strid med AML, vars syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.”

Socialministern har under pandemin i syfte att slippa ta politiskt ansvar hela tiden skyllt ifrån sig och i stället pekat på sin ”expertmyndighet” FHM. I flera svar på frågor har hon skrivit: ”Munskydd ska således användas och behandlas som den skyddsutrustning de är och användas i de miljöer och sammanhang som Folkhälsomyndigheten eller smittskyddsläkare rekommenderar det.”

Problemet här är ju att ministerns så kallade expertmyndighet misslyckats fatalt med hanteringen av pandemin och inte rekommenderat tillräckliga skyddsåtgärder. Att Arbetsmiljöverket tvingats backa från att stå upp för AML i syfte att undvika en konflikt med Folkhälsomyndighetens rekommendationer, och därmed låtit vårdpersonal fara illa genom att bli smittade, är ytterligare ett bevis på hur ruttet systemet är.

Av denna anledning har jag frågat socialminister Lena Hallengren om vilka åtgärder hon tänker vidta med anledning av Arbetsmiljöverkets yttrande till Coronakommissionen, och om hon avser att framgent tillse att lagar som AML upprätthålls oavsett andra myndigheters agerande.

BJÖRN SÖDER